Släpp ut mig..

Ja, släpp ut mig! I dubbel bemärkelse.. Det säger jag till mig själv. Det är jag som håller mig själv inlåst, både fysiskt och psykiskt.

 

 

Psykiskt så har jag en tendens att ibland hålla tårarna inne, fastän jag verkligen behöver släppa ut dem. Det är först och främst när jag skriver, ser på bilder av lillebror eller får ångest som tårarna kommer på riktigt. Annars kämpar jag mot dem så gott jag kan. Men jag märker att om jag inte släpper ut dem när dem vill ut så kommer tårarna när jag inte vill..

När jag satt i telefon med försäkringskassan häromdagen så kom dem definitivt mot min vilja, och då blir det ännu jobbigare..

Jag pratar inte heller så mycket som jag kanske skulle behöva.. Om jag ska ta mig igenom det här så räcker det inte med att bara skriva av mig, jag måste även prata.. Men men, det kommer väl med tiden det också.

 

 

Fysiskt så känner jag att jag såklart mår bättre av att komma ut och få luft men är fortfarande så rädd för mötet med andra människor att jag inte går ut så mycket som jag borde. Pappan klarar av det bättre än mig, även om han såklart också gärna undviker att möta folk.

Den här veckan hade vi som mål att ta promenader varje dag men så har det inte alls blivit, jag har inte klarat det..

 

Men igår tog vi oss ut i alla fall! Storebror och lillasyster var utlånade så pappan, jag och mellanbror packade ryggsäcken och gick ut i skogen.

Där fick blev det lite krovgrillning och sonen var så glad över att få spendera en dag med bara oss. Det är så viktigt att även ge barnen lite egentid mitt i allt kaos, fastän vi är trötta och ledsna så behöver dem sina föräldrar och att få känna att dem är lika viktiga som lillebror. Det är så lätt att glömma bort att visa dem det..

Utan mina älskade barn vet jag inte ens om jag skulle klara av det här.

 

 

Nu idag har pappan tagit med sig storebror ut i skogen så jag samlade lite kraft och tog med mig mellanbror och lillasyster på en promenad till kyrkogården för att visa var lillebror ska ligga. Min fina lilla mittemellankille tänker så klokt och är så omtänksam, när jag blev ledsen så tröstade han mig med kramar och förklarade att han skulle minsann göra så fint på lillebrors grav och hade tusen idéer på vad vi kan göra!

 

 

 

Nu har jag äntligen kunnat börja äta lite bättre igen så nu ska jag värma mig med lite varm choklad och kramas med mina hjärtan! ❤

 

 

Fortsätt gärna att hjälpa oss sprida lillebrors minnesfond!

http://gava.hjartebarn.se/campaign/4051342

 

 

 

 

Annonser

2 thoughts on “Släpp ut mig..

  1. BigSis

    Va skönt att läsa att det här inlägget ❤ och jobbigt 💔 det är ju sån fruktansvärd sorg ni går igenom och man känner sig så maktlös brevid. Men jag finns här om du vill prata ❤ älskade du ❤ Ps dina barn är bara bäst 😙

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s