Men va, Inte längre?

En fråga som jag ofta, ofrivilligt frågar mig själv är, Men va, har du inte kommit längre?

Det är så sjukt jobbigt när man har viljan att gå framåt men saknar förmågan. Jag kämpar varje dag med att komma vidare, och jag vill,vill, vill framåt men det går så otroligt sakta..

 

Eftersom jag är en mycket otålig person så blir just den frågan så jobbig att svara på.

Jag oroar mig för att det går för sakta, att jag ska fastna i det här. Därför pushar jag ibland mig själv lite för hårt och då får jag såklart bakslag.

 

Innerst inne så vet jag ju att det inte alls är något konstigt med att jag mår som jag gör, men ändå..

ibland måste jag påminna mig själv om vad vi faktiskt har varit med om, inte bara att lillebror lämnade oss utan hela det sista året med den berg o dalbanan vi åkt, det måste ju ta ut sin rätt någon gång..

 

Som tur är har jag fantastiskt fina människor omkring mig som ger mig det svängrum jag behöver och inte ställer den där jobbiga frågan till mig. De låter mig ta min tid och DET är jag otroligt tacksam för! ❤

 

IMG_9756.JPG

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s